fredag, april 20, 2018

Dansa på tå




* * *
Äntligen. Äntligen har Siris tåskor kommit.

Två kvällar i veckan har hon ägnat åt att sy fast banden som hon
ska knyta kring anklarna. Stor koncentration och små, små stygn.

Nu har skorna fått åka tillbaka till skolan,
och i helgen ska en skyddande tygpåse sys.
Där ska de bo, när de inte sitter på hennes fötter.

Så fint det är, att se någon vara så glad

~ över något man längtat efter så länge.


onsdag, april 18, 2018

Veranda-tankar


* * *
Fler och fler vägpartier är sopade när vi cyklar mot stan
om morgnarna nu. Det är ett så härligt vårtecken! 

Solbrillor och grusfria asfaltsvägar.

Vårkänslan får mig att tänka på vår veranda.

Så här såg den ut förra sommaren. Ett nätt kafébord
med tillhörande stolar som jag köpt på loppis och
en förvaringskorg från Ikea som soffa.

Möblemanget börjar ha sett sina bästa dagar, och nu
är jag sugen på mer "middagskänsla" i möblemanget.


Funderar på att sälja det stora, fina träskåpet som
ursprungligen kommer från bryggeriet här i stan. Även
om det svider skulle jag vilja ha mer plats för sittyta.

Här är min moodboard: Dova färger som går ihop med
husfasaden. Tänker lite svart, beige/grått och kanske blekrosa.
Bordet och stolarna kommer från Rusta och är nätta utan att
vara mini. Sedan skulle jag gärna komplettera med någon
maffig ljuslykta och stora krukor med träd i.

Vimplarna som jag har sytt får vara kvar, liksom
de stora stenarna och rabarberbladet i betong.


De här inspirationsbilderna har jag haft på skrivbordet
i evigheter. Älskar färgskalan, ljusslingorna och liksom
... hela känslan.

Våren, alltså. Tänk vad mycket fint vi har framför oss.


tisdag, april 17, 2018

Avokadoblommor


* * *
Första gången vi gjorde pokébowl hemma hade jag gott
självförtroende. Såg en Youtube-video på hur man skapade
avokadoblommor och tänkte ~ att det där såg ju enkelt ut.

Men riktigt så enkelt var det tydligen inte, blev jag varse.

I lördags var det åter dags för maträtten
som blivit hela familjens favorit. 

Och jag såg samma Youtube-video igen.

Gav mig sjutton på att här skulle det bli avokadokonst!

  
Den här gången gick det betydligt bättre.

Ganska stor skillnad på resultat beroende
på mognadsgrad, upptäckte jag.


Tror att knepet var en liten kniv och tunna skivor.


Och så här blev det i skålen.

Under gömmer sig ris för någon och sallad för någon. Sedan
råmarinerad lax (i bland annat sesamolja och japansk soja), färsk
mango, picklad rödlök, grovhackade jordnötter, koriander,
strimlade sockerärtor, rostade sesamfrön, vårlök och en
dressing på sriracha-sås och majonnäs.


Bara att lägga ihop och äta.

Vackert, gott och som bomull i magen.


måndag, april 16, 2018

Hon som skapar




* * *
Hon har blivit så stor, min flicka. Och jag är innerligt
glad för att jag får finnas vid hennes sida. Hon som nästan
läser mina tankar, hon som värnar sin intuition.

Om helgerna vaknar hon tidigt. Pigg av vårljuset, kanske.
Tar med hunden ut medan morgonfåglarna kvittrar. Ger henne
mat och tillreder sedan sin egen frukost. När jag släntrar ner
lite senare, är de alltid nära varandra. Siri i en soffa,
hunden som kurat ihop sig på hennes mage.

Tänk, att jag har en flicka som ska bli tolv. Som dansar balett
och längtar efter sina tåskor. Som kan njuta ensamma
hemmadagar på loven. Som är empatisk och godhjärtad
och som lyssnar inåt ~ och utåt, i trygghet.

Tänk, att jag har en flicka som älskar att läsa.
Som pysslar och är med kompisar och säljer Majblommor.
Som cyklar hem själv från skolan.

Ett av hennes senaste handarbeten är origami. Tranor, små
djur och blommor viker hon fram och lämnar efter sig.

Som små påminnelser av henne genom huset.


söndag, april 15, 2018

Fyra från kameran


* * *
Ett.

Trött tjej en vardagskväll.


Två.

Veckans undantag från lunchomelett.
Scrambled kesoplätar med jordgubbar och hemgjort 
jordnötssmör (så mycket godare att göra eget.)


Tre.

Trött hund, som är dålig i en tass och numera behöver skor ute.


Fyra.

En dessert för en tid sedan. Mangomousse, hemgjorda 
hallonmaränger och rostad vit choklad. Len, fräsch och god.


fredag, april 13, 2018

Tankar om alternativ vård


* * *
Jag pratar sällan om min hälsoresa i sociala sammanhang. Jag kan
skriva här, och på Instagram. Men jag tar helst inte upp det annars,
om inte någon frågar. För jag berättar gärna. Det är inte det.

När jag väl pratar om det av någon anledning, möter jag ofta kommentarer
som "De som håller på med alternativ hälsa utnyttjar på att folk mår dåligt!"

Tänk, att jag inte alls tycker att det är så.

Faktum är att ingen av de som hjälper mig
jobbar inom den traditionella vården.

Det är lätt att säga att man ska gå via läkare och sjukgymnast,
till exempel. Men ska man verkligen fortsätta att söka sjukgymnaster,
eller läkare, när man träffat många, och aldrig blivit bättre av det?

Jag tänker: Vart skulle jag vara i dag om jag inte sökt mig vidare?

När jag var som sämst kunde jag inte cykla till jobbet. Jag kunde inte
gå i trapporna hemma. Jag vaknade varje gång jag vände mig i sömnen
och knäna tog mot varandra. Trots att jag sov med tjocka knäskydd.
Jag tappade stora mängder hår. Blödde i tandköttet. Hade ingen mens.

Och mycket mer.

Trots kortisonsprutor blev inte knäna bättre. Ingen satte nämligen
det i samband med mina sköldkörtelproblem. Det visade
sig att min smärta härstammade från biverkningar av medicinen.

Jag känner enorm tacksamhet till många. Ett engagemang
och välvilja från människor som vill och kan hjälpa. M-i-n upplevelse
är att de som jobbar med alternativ vård och ett holistiskt synsätt
på kropp och själ många gånger själva har haft ont eller gått
igenom något svårt. De har funnit något som hjälpt dem
och senare fattat ett beslut om att försöka hjälpa andra.

Kostar det? Ja det gör det. Jag har en utbildad läkare, men hon har
ett uttalat holistiskt synsätt och rekommenderar kosttillskott av samma
märke som min kinesiolog. När jag söker hjälp hos henne går det inte via högkostnadsskyddet. Jag betalar allt själv. Och det är riktigt dyrt.

Genom åren har jag träffat en massa andra behandlare inom alternativ
hälsa. Och inte ett enda av de mötena har varit bortkastade pengar.
De har alla hjälpt mig på något sätt. För att utkristallisera mina egna behov
har jag fått leta. Testa olika. Men inget har varit bortkastat.

I dag har jag flera människor som hjälper mig. Jag ser dem som mitt
välvilliga team. Flera av dem känner inte varandra, men på olika sätt
finns de där, för att hjälpa mig att ha mindre ont. Att må bättre.

Jag har en stark tro i att allt hänger samman, grunden för mig är kanske
sköldkörteln. För att själv förstå och bena ur, delar jag upp i tre delar:
Sköldkörteln, hormonerna och ryggen. Även om allt egentligen hänger ihop.

Det rör sig på samtliga plan nu, även om jag också stöter på fallgropar.

~ Mer ljus, mer positivitet och mindre ont.

Äntligen!



torsdag, april 12, 2018

Skyrunner, vilket vackert ord


 


* * *
Läser en artikel om löparen Emelie Forsberg och möter ett nytt ord.

~ Skyrunner

Det är så vackert, och innebörden låter fantastiskt.
Himlaspringare, himlalöpare.

Emelie kommer från Sverige och är en av världens främsta bergsatleter.
Hon bor med sin sambo i Måndalen i Norge. Springer i bergen, odlar,
yogar och äter vegetariskt. Trots att hon är bland den yttersta eliten, både
i löpning och i skimo (ski mountaineering racing) pratar hon om att träna
på 
intuition och lust.

Det låter så okomplicerat, lustfyllt och vackert. Och ändå har hon rekord
i att springa upp och ner för Kebnekaise. Tiden? 2 timmar och 1 minut.

Bilderna i boken är tagna av Emelies sambo, en av världens mest
meriterade skyrynners, Kilian Jornet. Fler härliga bilder finns på hennes
Instagram-konton 
@tinaemelie och @moonvalley_smallfarming.

I boken skriver hon: "Vi är alla skapta till att springa,
det är bara att sätta en fot framför den andra
".

När jag väver ihop hennes ord min min egen upplevelse av att springa
i de svenska fjällen känns meningen som den mest självklara i världen.

Aldrig har det känts så rent och naturligt att sätta en fot framför den andra.

Ytterligare ett tips är att lyssna till intervjun
med Emelie Forsberg i Maratonpodden (länk).