Natt no. 1

Det är väl ingen idé att börja nedräkningen redan. Tre år är ju rätt lång tid. Men nu är i alla fall första natten avklarad.

Det är inte att vara ensam som är jobbigt, det är vetskapen om att jag ska vara ensam en massa massa nätter som är grejen. Annars så sussade jag och hunden gott - mellan tolv på kvällen och tio på morgonen. Efter två stärkande leverpastejsmackor gick vi och handlade mjölk, eftersom jag fick lite ont i magen när jag drack mjölk som gick ut den 29/8 till kvällsteet (orkade inte åka och handla).

Ett hundbus på Fårön + kaffe hos svärmor hann jag också med innan jag åkte till jobbet.

Markus ringde när jag precis haft överlämningsmöte på jobbet. Då, vid femtiden på eftermiddagen, är det lätt att bara surra på om dagen - för då känns allt ok. Det var värre när han ringde för att säga godnatt i går. Jag försöker att inte vara ledsen på telefon, men jag vet att han hörde att min röst var gråtig när vi la på.

Det gör ont att göra honom ledsen för att jag är ledsen.