måndag, november 28, 2005

Brandbomber och mord


Hektiskt kväll på jobbet med mord och blod och brandboms-nyheter som trillar in.

Brr, önskar att det skymde senare så jag slapp köra ner till Umeå så tidigt imorgon. Skulle vilja träna, färga håret och städa lite innan jag åker. Vi får se. Men förra gången jag var ner lovade jag mig själv att inte köra i mörkret. Tycker ju att det är grymt jobbigt. Att köra. När man inte ser någonting.

Hemi hos dagmamma Saken

Med varm hand överlämnade jag Hemi till Saken, som ska agera dagmamma (eller kvällsmamma). Jag börjar jobba när hon slutar, perfekt. Så traskade de iväg, två brudar. Och jag traskade tillbaka till arbetet.

Vill vill vill inte jobba mer. Tröstar mig med att det är sista skiftet på ett tag nu. Det är tröttsamt i längden att redigera. När jag kommer hem ska jag dricka te och titta på mitt inspelade avsnitt av nya serien "Grey's anatomy", som började förra veckan någon gång. Har inte hunnit se ännu.

Jag och Emma lunchade på stan tidigare i dag och gick lite i butiker. Trevligt. Har också inhandlat en klapp till den ömma modern.

Snart dags att gå upp och kalasa på Findus pasta med skinka och bladspenat. Yes!

söndag, november 27, 2005

Bekännelse

Det är sant. Jag har yoga-outfiten på mig på jobbet. Men det är ju söndag. Och jag har mascara och örhängen på mig ...

Reklambild för kaminen



Så här såg det ut från mitt synfält från soffan i morse. Fikat står lämpligt nog längre till höger.

Det har varit en fin, men för kort helg. Det känns att man jobbar både fredag och söndag kväll. Nästan det bästa på hela helgen var att kliva upp i lördags och se ett vitt snötäcke ute.

Annars har vi mest adventspyntat och fikat i helgen. Och varit hos morfar och huggit två (!) granar. Vad vi nu ska göra med den ena, men morfar envisades. Var vi likaså ute i skogen kunde vi gott hugga två.

Känner mig lite snuvad på min och Markus sista stund tillsammans denna helg då Stampe, Mårten och Jarko kom förbi och drack kaffe innan de skulle på hockey. Nåväl, jag kanske åker till Umeå på tisdag. Har inte bestämt mig för om jag ska göra en sista vecka i lyan innan Markus flyttar ut därifrån.

fredag, november 25, 2005

I ny yogaoutfit

Julgardiner är inhandlade. En naturfärgad och en röd panelgardin i linne, som kommer att matcha den juliga tygtavlan med naturfärgad botten och röda stiliserade äpplen finfint.

Det bästa med shoppingdagen är dock att jag inhandlat en ny mysdress. De flesta i min bekantskapskrets vet att man gråa fleece kokong sedan länge behövt pensioneras, det har dock varit ohyggligt svårt att finna en ersättare. Men. Nu är det gjort. Den är svalt lila, mot grått. Byxor och huvtröja. Det smidigaste av allt är att jag inte behöver säga mysdress längre, inte heller fleecekokong. Nej, i helgen ska jag glida omkring i min nya yogadress från Åhléns.

torsdag, november 24, 2005

Att andas djupt på toaletten

Äter en pepparkaka och funderar på de saffransmuffins jag planerar att baka på lördag, då vi även ska adventspynta.

Annars är jag mest ljudkänslig. Tv:n vid vår arbetsplats står på, tv:n inne på sporten skriker ut ett av mina absoluta hatljud: Hockeymatch. Någon journalist skriker till, polisradion sprakar, tusen telefoner ringer ...

Jag vill bara åka heeem till Humlan, ta en dusch, elda och läsa i min bok. Längtar oftast efter små saker. En kopp kaffe. En hundpromenad på Gläntan. Fika på stan.

Aaargh, nu ringer det igen. Måste nog gå på toa och andas en stund.

onsdag, november 23, 2005

Dagens vedermödor

Dags att sammanfatta dagen, trots att nätta tre timmar av arbetsdagen fortfarande återstår.

Vad har jag då gjort. Låg halvvaken mellan halv sju och åtta, medan mamma åt frukost och Hemi förmodligen (av mammas prat och ljudet att döma) tiggde - och fick - korv. Somnade om till halv tio, åt en macka, målade brevlåda med vit oljefärg. Körde hem och såg del 1 av 2 av finalen av The Bachelor. (Råkade kolla på nätet vem Charlie väljer ... ska ändå se avsnittet som jag bandat)

Powerpromenad med husdjuret. C-arbete och havregrynsgröt innan jag racade till jobbet. Hann visst med en tvätt också.

Dagarna går alldeles för fort.

Om jag varit ledig ikväll: se Greys anatomi, fixa med Sannas julklapp, sy om min tulpankjol till en vanlig kjol. Slappa. Laga mat.

Julstund på jobbet

För en stund sedan har vi haft ljuständning på sporten på jobbet. Emma har julpyntat med adventsljusstake och stjärna i fönstret, en lysande bordsgran, han har sju levande ljus med olika julmotiv samt en julduk. Under den dagliga ljusceremonin fikar vi pepparkakor och lyssnar på julmusik som han spelar upp via datorn. Idag hade en annan redaktionsmedlem även med sig saffransbullar.

Lite galet, visst. Men supermysigt.

tisdag, november 22, 2005

Gräsänka, status

Om jag tänker efter hur det verkligen är. Nu. När jag är ensam fem dagar i veckan. Skotta själv har jag inte gjort ännu, bara sopat bron några gånger och det är helt ok. Elda själv är mysigt, dessutom klyver Markus perfekta vedträn varje helg så det räcker hela nästkommande vecka. Äta själv är såklart trist. Gå och lägga sig ensam fungerar till vardags.

Men inget av det spelar egentligen någon större roll.

Det är att man aldrig kan bli helt uppdaterad via sprakig mobiltelefon. Att man inte får vardagskramarna. Blickarna. Och att det tar så länge för mig på helgerna innan jag känner mig hel igen.

Längtar så mycket till helgerna. Planerar gemensamma hundpromenader, småsaker. Sedan motsvarar inte verkligheten mina tankar. Någon hälsar på. Något måste göras. Jag blir ledsen över något konstigt som jag aldrig blev ledsen över förut. I helgen som var landade jag i oss på riktigt under söndagskvällen. Och då känns det nästan för sent. Men jag försöker uppskatta att känslan av total samstämmighet och frid ändå infinner sig.

Jag älskar Markus. Jag tror att den här tiden kommer att vara värd uppoffringarna. Att vi båda växer, förhoppningsvis tillsammans. Så känns det nu, efter snart en termin.

Grav tjuvlyssning på julmusik


Har varit och tränat idag. En halvtimme = en dryg halvmil på löpbandet + stretching. Skönt. Jag och Humlan har också varit ute på en ansträngande promenad, dock inte lika lång och "powerwalkig" som gårdagens.

Mamma agerar hundvakt (är rätt less på detta med att hitta hundvakt vareviga dag) och jag ska dit och sova sen. Tyvärr ska hon på kurs imorgon bitti, så det blir ingen såndär mysfrukost den här gången. Ska istället måla hennes postlåda. Jag gillar ju inte källare speciellt, men gånger som denna (oljefärg = lukta starkt) är källarutrymmen perfekta.

Men på fredag får jag och moder kvalitetstid, då ska vi till Luleå och 1) fiiika - bästa caffe latten i Norrbotten på café Mat&Prat och 2) shoppa.

Skönt att komma till jobbet lugn och harmonisk. Läste ut min bok till en brasa, en kopp te och ett tänt ljus. Att inte stressa, det jobbar jag på nu. Och till helgen blir det adventspynt. Längtar! Tjuvlyssnar på min nya julskiva med Bing Crosby, Ella Fitzgerald och Frank Sinatra nu när Markus has left the building.

Någon som har tips på en roman med lite julig känsla?

måndag, november 21, 2005

Modevisning

Idag har jag och Humlan varit ute på en lång powerwalk för att testa det nya vintertäcket. Humlan är nöjd med konstruktionen. Vi mellanlandade hos svärmor, där Hemi mannekängade och så drack vi te och lyssnade på adventsmusik till tända ljus innan vi gick hem och gjorde sit ups i vardagsrummet.

Nu är det dags för dusch (äntligen har vår lyxdusch monterats, Markus gjorde en superinsats igår) och havregrynsgröt innan det är jobbtime. Ska avverka sju arbetspass på åtta dagar!

torsdag, november 17, 2005

Minns ni Ursula, gympaläraren?

På jobbet håller vi på att skriva om alla som fått PT:s sportmedalj. I år är nämligen 50:e gången den delas ut. Jag har intervjuat en gammal simmerska (Anna-Lena Wikström) och en bowlinglegend: Ursula Becker.

Jag var lite nervös när jag skulle träffa Ursula, minns henne som barsk. Men hon var så rar och kramade om mig och pratade, pratade, pratade, pratade. Till fotografen sa hon: "Ja, dig minns jag också, men du var då aldrig någon sportig typ!"

Dessa två idrottsmöten tillhör de bästa och utan tvekan de roligaste texterna jag skrivit på mycket länge. Läs dem när de kommer i tidningen! Helt fantastiskt!

måndag, november 14, 2005

Vardag, var dag

Ikväll:

1) handla
2) hämta Hemi och överlämna tacksamhetsblomma till svärmor för att hjälp (vad skulle jag göra utan henne, kvinnan som till och med erbjudit sig att jobba deltid för att hjälpa mig med eventuella barnbarn om sådana kommer till världen medan Markus är i Umeå? - och nej hennes erbjudande är inte aktuellt för tillfället.)
3) dammsuga
4) diska
5) tvätta
6) skura toan
7) fålla upp byxor
8) promenera hunden

Sedan: tidigt sänggående. Vilken underbar måndag.

Inte så mycket sömn

Jobbade till halv tolv igår, och satt på jobbet igen åtta timmar senare. Känner mig lite yr och nästan bakis.

Att jag inte förstått det, nattchefen lovade självklart för mycket. Inte får jag arbeta heltid till januari. Men jag får jobba tre av fem veckor den närmaste framtiden + två dagar på sporten, så det är bättre än ingenting. Jag känner mig inte speciellt ledsen eller besviken. Mest likgiltig. Jag tror det är mitt nya förhållningssätt till världen.

Och det är lite knäppt, men i morse lyssnade jag på Ulf Lundells "I ett vinterland" medan jag skar fruktsallad till tända ljus. Bästa studen hittills i veckan.

fredag, november 11, 2005

Mer hundbaby


Jobba heltid och hundkalas


Hemma firar de hundfödelsedag. Hemi är nu tre år. Firar med bilder på henne som minivovve.

Athos 'representanter' har varit och överlämnat gåvor i överflöd. Det bästa var tydligen ett signerat kort av hundpojkvännen i fråga.

Annars fungerar pepparkakor, grisöron, tjurmuskel och märgben finfint. Tror dock att det ransoneras lite därhemma, så jag får väl vara med på ett dagen-efter-kalas imorgon.

Från och med i dag kommer jag att jobba heltid. Hur länge vet jag inte riktigt, men det verkar som det blir till någon gång i januari. I alla fall. Känns både bra, nervöst och lite tråkigt. Tråkigt för att min och Markus tid blir väldigt begränsad då jag inte längre kan hälsa på i lyan i Umeå och tråkigt för att det blir mycket svårare med Hemi, som jag ju har ensamt ansvar för på vardagarna. Känns bra att få riktigt lön och spara stämpeldagar och nervöst för att man vill göra ett bra jobb.

torsdag, november 10, 2005

Kodord: Umgås

Hittills har det varit en bra vecka. Blir skönt att Markus kommer hem imorgon så att jag får släppa på Hemi-vaktandet över helgen. Är lite tärande att alltid alltid hålla en vakande öga på henne. Speciellt som hon inget hellre vill än att busa, springa, hoppa, tjuva näver och bli jagad ... medan jag bara oroar mig för att såret ska gå upp.

Annars har veckan gått i umgängets tecken. Jag har lunchat med modern två gånger, Emma och Olle har varit här. Magnus har varit och hälsat på två gånger. Sanna har tittat in och sett Desperate Houswives med mig. Jag har träffat svärmor tre gånger, Anna och Ellens ansikten har jag sett några timmar samt Fred och Mårtens. Och ikväll kommer Ingela med hämtmat. Det känns övermaga att påstå att jag känt mig understimulerad!

Nu ska jag sy medan Hemi ligger och vilar på sängen.

söndag, november 06, 2005

Hur mår Hemi?

I dag mår hon fint. Vi har varit ute på en ganska lång promenad i snövädret och man kan inte alls tro att hon är nyopererad. Hon skuttade på som vanligt. I natt har hon sovit utan tratt och det har gått jättebra. Hon har inte ens brytt sig om att lukta på såret. Vi får se hur det blir när det börjar klia mer. Känns jobbigt att Markus ska åka till Umeå. Det skulle vara skönt att ha honom hemma i veckan.

Annars har jag julstämning. Funderar på julpyssel och klappar. I går hängde vi upp en "stjärngardin" i kallfarstun. Mysigt.

lördag, november 05, 2005

Sorglig helg

Nu är det gjort. Hemi är kastrerad och kommer inte att löpa eller kunna få valpar längre. Det är skönt, men hemskt. Hon ville väldigt gärna följa med hem från veterinären, men när vi kom hem på gården fick vi knappt ut henne ur bilen. Hon orkade inte ställa sig upp och det är inte lätt att bära en 45,5 kilos hund.

Tratten fastnar överallt. Såret är över två decimeter långt. Vi har knappt sovit något i natt. Hon vill inte ens ha köttbullar. Hoppas att vi kommer tycka att det är värt det.

I dag är det också ett år sedan mammas yngre bror dog. Hans sambo och barn var hos mamma på middag i går. Martin sa "Min pappa är död, jag vill att han ska leva."

Mamma ringde och grät när de åkt.

Ett år sedan. Det är mitt värsta telefonsamtal, alla kategorier. Jag och Maria var ute med hundarna vid kyrkogården i stan. Mamma ringer och hon skriker bara. Skriker rakt ut, skriker ångest. Det känns som om jag tar en kullerbytta. Hela världen snurrar liksom runt i en gigantisk kullerbytta.

Ett år sedan.

Inte världens roligaste helg.