Ingen soldat

Omgiven och ensam på en livekonsert.
Det är då musiken känns som mest.

När Winnerbäck är riktigt bra är hela konserten som "Hugger i sten". En blandning mellan stök, tyngt och larm på ena sidan och det stillsamma, vackra på andra sidan. Kvällens två timmar är inte de bästa jag sett, men det var en fin högsommarspelning där solen sakta blir svalare. Där myggorna tar vid. Där himlen fortfarande är ljus vid midnatt.

Som Winnerbäck sa "Det är den ljustaste himmel vi spelar den sista låten under på vår turné."
Förövrigt har han riktigt snygga backdrops.

Och så "Ingen soldat". Och Idde Schultz och Anna Stadlings röster ...