måndag, oktober 30, 2006

Äppelpajen som kan prata

Mitt beslut att "bara" fika och äta godis på lördag och söndag går ganska bra. Men i fredags var det ren och skär kamp. Först var det en bit äppelpaj som ropade på mig och sedan stod en godisskål med choklad framme på bordet. Men jag stod emot och det var faktiskt en lättnad att gå och lägga sig för att vakna upp till fikadagen. Så till morgonteet fick jag till och med en nybakad dröm av svärmor. Det kändes nästan som min födelsedag.

Nåväl, mina ansträngningar ger resultat. Vågen visar 4,5 kilo mindre nu än när jag blev gravid med Siri. Så jag kämpar på.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Wow, 4,5 kg är ju jätte bra jobbat! Jag önskar att jag var lika duktig...men jag är inte ens i närheten!

Mari sa...

Tack Jessica, men det känns inte riktigt som att jag förtjänat det ... det är ju inte precis så att jag kämpat hårt på gymmet - men dit vill jag faktiskt ta mig så småningom. Synd bara att träningskort är så dyrt här i Umeå (typ 600:- per månad).

Anonym sa...

Men promenader med både hund och barn är ju faktiskt den bästa träningen anser jag!!! Och bara det att verkligen ta sig ut...