måndag, december 31, 2007

Året som gått



Dags att summera året, precis som 2006 känns det som om 2007 bestått av (minst) två delar. Umeåtiden fram till maj månad, sedan HEMMA igen - och så Markus vistelse i Umeå under hösten.

ÅRETS PROJEKT: Kanske flytten hem från Umeå. Annars har nog 2007 varit ganska projektlöst, om man inte räknar med vardagsfix som att få ihop ekvationen ensam vuxen + litet barn + hund + jobb + en krönika i veckan + skivrecensioner.


ÅRETS HÄNDELSE: Frieriet, alla gånger. Mitt bland vinterkräksjuka, vardagsirritation och mjölkstockning går den där hålögda, skäggiga killen ner på knä. Och friar. Till mig. Först fattar jag ingenting. Sedan tycker jag att det är alldeles fantastiskt och personligt. Nästa års projekt blir väl bröllopet kan jag tro.


ÅRETS RESA: Mellan Piteå och Umeå, återigen. Även om det känns som jag till viss del förträngt dem nu. Markus resa gick till USA. Vi hade också en toppenhelg i Riksgränsen. Nu fattas bara en vuxen-lyx-resa för mig. Men med vem? Och vart?


ÅRETS HURRA: Jag tog upp viktkampen, som inte direkt blev någon kamp. Jag kom igång med yogan på allvar. Jag har skrivit en (någorlunda) substansfull krönika 50 veckor av detta år. Oftast alldeles för nära deadline fredag kväll. Årets hurra hade kunnat vara att jag skickat iväg delar av dessa texter till ett förlag. Måste ta itu med. Snart.

ÅRETS SLIT: Vara själv med tjejerna. Utan livskamraten. Jobbigast var att komma ut med hunden på kvällspromenad innan Siri skulle i säng. En till påklädning, dessutom av tröttdotter som man vet borde få vara inne. Hämtningar och lämningar och handlingar och allt utan bil.


ÅRETS PLAGG: 2007 var året jag förstod mig på tightsen (så snyggt och så skönt). Annars de nya stuprörsjeansen. Eller de underbara yogabyxorna.


ÅRETS KÖP: Milslånga (nåja) skrivbordet. Bänkskivorna (som ännu inte kommit på plats).


ÅRETS BOK: Stieg Larssons avslutning på triologin om Lisbeth Salander. ”Nu vill jag sjunga dig milda sånger” av Linda Olsson.

ÅRETS FILM: Svenska film är ”Den man älskar”. ”Blood diamond” var bra. Och ”The Painted Veil” med Edward Norton, vet inte vad den heter på svenska. Gillade också Tarantinos ”Death proof”.

ÅRETS SORG: Nej, jag tror inte det har varit några stora sorger i år. Förtränger jag eller ska jag vara tacksam?

lördag, december 29, 2007

Risig

Om Siri sov 13 timmar på raken natten mellan torsdag och fredag utan så mycket som ett napptapp så sov hon max 13 minuter på raken natten mellan fredag och lördag (känns det som).

En ramlig dotter (ramlat från pallen två gånger och klämt fingrarna i sovrumsdörren) med halvtaskigt humör och en frusen mamma är facit för dagen. Först trodde jag att frusenheten berodde på sömnbrist, men när magontet gjorde entré förstod jag att det inte var hela förklaringen. Jag är liksom risig, men inte sjuksjuk.

Markus är ute och går med tjejerna (jag och Siri sov middag i tre timmar så det är inte läge för sängdags ännu) och jag sitter här med en filt draperad över axlarna. Så tillbaka till tv-soffan.

fredag, december 28, 2007

Idag

Tänk att jag, just jag, har fått världens finaste barn!

Föräldrar med krossade hjärtan

Förra veckan skrev jag en bra, substansfull krönika. I dag har jag skrivit ett lågvattenmärke. Men sådana måste också få förekomma. Glöm och gå vidare. Ibland får man göra just så.

Annars har det inte hänt så mycket. Jag har ramlat två gånger vid soptunnan. Tjoff och pladask och ont i ett knä. Jag har börjat skissa på inbjudningskorten till bröllopet.

Nu ska jag svara på ett mejl. Det var flera dagar sedan jag läste det, men orden i det har följt efter mig som en skugga. Det är tankar från en mamma. En mamma med ett sjukt barn. Som berättar om kamp för vårdnadsbidrag, splittrade familjer, sorg som tar sig olika uttryck. Såhär skriver hon "Vi är föräldrar med krossade hjärtan som kämpar för våra barn, men orken räcker inte hur länge som helst."

torsdag, december 27, 2007

Jag lillan har i famnen ... aj mina biceps

Annandagsmiddag hos svärmor och svärfar med trevligt sällskap. Lilla barnbarnet sov över hos farmor för att mamman - jag - skulle få sovmorgon. Ljuvligt!

Prommade hem med Hemi, som tagit tillfället i akt och sovit sked under täcket med huvudet på min kudde hela natten. Det är lustigt det där, i takt med att min gravidmage växte flyttade hon längre och längre ner mot fotändan i sängen. Nu skulle hon ju ha kunnat flytta upp för länge sedan, för Siri sover nästan alltid hela nätterna i sin egen säng.

Efter dryga nio timmars sammanhängade sömn kravlade jag mig upp och så tog vi en gemensam promenad, jag, hunden, barnet och barnvakten. Lite bytesärenden på stan, en fika och hem till ensamma huset (Markus är i Tärnaby och åker snowboard).

Siri sov till åtta i morse och slumrade bara tio minuter, en kvart, på förmiddagspromenaden. Sedan somnade hon i bilen på väg från stan men ville inte sova vidare när vi kom hem. Vid sex ikväll skulle vi ta en rastningsrunda med Hemi innan Siris sovdags.

Tog pulkan, som är mycket roligare att åka i än vagnen.

Pulkan som man bara kan sitta i.

Förstår ni vart det är på väg? Nästan inget sov i dag ... pulka utan möjlighet att ligga ner i. Javisst somnade fröken. Nere vid Norrstrand. Försökte fixa så hon bananlåg i pulkan, men icket. Det var bara att bära. Efter en stund öppnade jag min dunjacka, för vintertyg mot vintertyg blir för halkigt. Kan inte säga att jag frös heller.

Så jag bar sovande dotter, höll kopplet i en hand och pulkan i andra. Pulkan med rätt kort handtag, så att den slog i min ena häl för varje steg eftersom jag hade handen uppe vid Siris rumpa och då blev ju snöret extra kort.

Jag kan meddela att mina biceps krampade halva vägen. Jag fick andas. Och pausa. Men hem tog jag mig såklart, hade inget annat val.

Armarna skakar fortfarande. Ska nog inte bära så mycket mer ikväll. Och yogapasset får nog vara.

tisdag, december 25, 2007

Siri x 3


Bra jul. Fint sällskap. Lagom med mat. Lagom med klappar. Två trender jag noterat: både jag och Siri fick smycken, hon en halskedja med en katt (såklart) och jag klassiska pärlörhängen, fina armbandet (syns på bilden), och egentillverkat halsband och brosch av Sanna. Andra trenden är merinoull - det ena i form av finfint brunt underställ till Sirran och det andra i form av en ännu icke anländ och hett önskad yogamatta i merinoull till moi.

Har nyss promenerat med Hemi. Månstrålar på frostig is. Fin koppelhund. Stilla ro.

måndag, december 24, 2007

Marschallerna brinner på var och varannan gård. Barnet sover eftermiddag. Maten börjar vara klar. Julmusik och stearinljus. Det känns fint med julaftonskväll.

söndag, december 23, 2007

Övergiven fåtölj med tillfällig vän

Vi har firat lilla julafton hos Siris farmor och farfar ikväll. Lugnt och stillsamt med lite mat och lite paketöppning och trevlig samvaro. Vi la Siri för att sova där och när vi skulle gå hem kändes det omständigt att packa ner henne i vagnen, så hon fick sova kvar. Nu ska vi gå och lägga oss, imorgon är det julfrukost hos min fader och hans sambo som gäller. Strax efter åtta beger vi oss dit (först ska såklart lillan hämtas).

Fotot är taget på vägen hem i vinternatten. Det är Markus som tog sig en kall vila i en fåtölj.

lördag, december 22, 2007

Hemma bäst

Strax efter åtta styrde vi in på Ica-parkeringen. Sedan dess har vi julhandlat, fikat Ekbergsmacka och te hemma efter uppackning av maten. Vi har köpt de sista klapparna och lite nya julblommor samt lite smågrejs som hårklämmor och klädvårdsrullar. Hämtat Siri hos farmor och farfar och fikat där.

Så nu tror jag att allt bortafix är fixat. Nu är det bara hemma det ska pysslas. Det känns skönt, vill bara vara hemma och göra klart och fint.

fredag, december 21, 2007

Lite vila, kanske

Ett tag nu har det känts som om jag skriver på mina krönikor i det tysta. Utan att få några positiva tillrop. Nu har ju dessutom PT i det närmaste två familjekrönikörer, då även högsta chefen skriver om ämnet i sin spalt varannan vecka.

Men sista dagarna har jag blivit överöst med beröm. Via jobbtelefonsamtal, som från början handlat om något helt annat, till en kvinna vars bord jag frågade om vi fick överta på stan idag. "Men", sa hon "... är det inte du som skriver om lilla Siri? Åh, du skriver så bra och man känner igen sig så mycket."

Spontant beröm värmer själen.

Jo, jo. Men nu har jag jullov (ja inte från krönikan, inte heller bloggen tar jullov). Men schemalagda arbetsdagar pausar jag med ett tag.

Krönikan är just skickad. Nu ska jag gå ner och göra sambon sällskap i filmsoffan. Det känns som vi inte träffats på flera dagar. Firmafest och pratkväll med tjejkompisarna på Bryggargatan har kommit emellan.

Imorgon bitti har vi fått erbjudande om barnvakteri för att göra klart allt julfixeri. Vi har nappat på erbjudandet!

torsdag, december 20, 2007

Lära sig skriva med datorns hjälp

Jag har varit på ett intressant och inspirerande jobb i dag. Från flera håll har jag hört talas om läraren Erica Lövgrens arbete med att lära barn läsa och skriva via datorn.

Idag har vi hälsat på i hennes tvåa för att skriva om hur de jobbar med språket.

Blir någon nyfiken har Erica en klassblogg. Läs speciellt det här fina inlägget om handSTIL.

När jag gör sådana här jobb kan jag lite låta bli att tänka på Siri. Att jag vill att hon ska få en sådan lärare, med sådana fina tankar om - och förhållningssätt till - lärande och elever.

Förskola och skola kan vara ett helvete för många barn. Det vet jag. Själv älskade jag allt vad skola och läxor hette och vill föra den känslan vidare till mitt barn. Därför blir jag så glad av att höra om alla projekt som pågår runt om i skolorna.

Hoppas hoppas att Långskataskolan anmält sitt intresse för ”att skriva sig till läsning – på datorn”.

onsdag, december 19, 2007

Jepp ...

... nya pysselbordet för definitivt godkänt. Trodde jag skulle slå in alla julklappar ikväll, men eftersom jag betraktar varje julklapp som en konstverk i sig borde jag ju ha kunnat listat ut att så inte skulle bli fallet.

Även om jag gillar fin-tanke-inte-så-många-paket så är det ju lite trist när man gillar att slå in klappar som jag gör.

Nåväl, nu är det förbereda sig för morgondagens arbetsdag och dricka te som gäller.

Halkigt

Markus är borta på firmafest i Skellefteå, så det har varit både ensamdag och -kväll. För att komma ut lunchade vi på stan med Terese och tog sedan hundarna på ett bus.

Sedan har mamma ätit middag med oss och nu badar hon Siri. Själv har jag tagit Humlan på en halkig och rätt kort prommis och sedan tagit hand om hennes sönderslickade tassar. Hon är rätt dålig nu, även i pälsen, små fläckar av hår borta på sidorna och under halsen.

Att vara mol allena en kväll kan dock vara rätt skönt. När Siri har somnat ska jag slå in julklappar. Kanske tar jag mig en kall glögg till.

tisdag, december 18, 2007

Vi gör om



Som vi har längtat efter vårt nya skrivbord. Jämfört med det gamla känns det kilometerlångt. Både symaskin och dator ryms galant. Ja, en och del räkningar då.

Hörnet mellan väggen och skrivbordet är redan Siris nya favoritplats.

Så förutom 30-årskalas, en sniff på nyfödda Majken, en klädd julgran, annat fix och trix inför julen och nämnda nya skrivbord har jag sorterat. Det har jag längat efter länge. Så nu har jag fina papper och snören och stjärnor och sånt i en box under skrivbordet. På väggen hänger min hemmasydda påse (matchar för övrigt stolen) med inslagningspapper. Ovanför garn och pärlor i varsin korg och ovanför det trådrullar och sax i varsin kruka. Det kliar i fingrarna.

Här ska det slås in julklappar. På det kilometerlånga skrivbordet, som förresten ska bli vitt, men man behöver inte göra allting på en gång som Markus säger åt mig.

Nytt

Essens

Precis innan vi skulle somna igår, när man ligger och slöpratar lite och nästan sover kom jag på att jag tänkt fråga Markus en sak i flera dagar.

Hans svar var: "Att lära henne respektera sig själv och andra."

Frågan handlade om vad han tycker är viktigast att lära Siri, vad som är viktigast att skicka med henne på vägen ut i livet.

Det var en spontant svar, men rymmer essensen med uppfostran i en mening.

Fint, tycker jag.

Att lära henne respektera sig själv och andra.

fredag, december 14, 2007

Kvällsjobb

Jobbar kväll. Känns sådär en fredag. Men nya redigeringsprogrammet fungerar. Frustrerande dock att inte kunna nästan några kortkommandon.

Annars har jag haft ångest för min oskrivna krönika. Skrev ihop den på rekordtid hemma och nu är den placerad på en sida. Skönt.

Förmiddagsfika och lunch hos Sara = bra start på dagen.

torsdag, december 13, 2007

Gratulationer ...

Nu är hon hos oss, både utanför magen och i cyberrymden. Hanna och Johannes fina tös Majken såg dagens ljus i går morse. Grattis och bra jobbat, fina ni! Grattis också till storasyster (!) Molly. Längtar till vi får mysa med nyaste gullungen.

onsdag, december 12, 2007

Sjukläge

Vaknade klockan tre inatt av att Siri säger host-host-uuuäääk. Middagsmaten över pyjamasen, täcket och värst av allt - över snuttefiltskaninen. Sanering av dotter och vidare samsovning i dubbelsängen. Fram till vällingdags imorse inbillade jag mig att hon hostat tills hon spytt, men när vällingen kom upp lika fort som den slank ner insåg jag att det var dags för min första vård av sjukt barn-dag.

Hon är lite sitta-i-knäig, men annars vid gott mod, trots upprepade spyor. Bland annat dansade hon till Christian Kjellvander på radion medan jag torkade kräks från tröskeln mellan köket och vardagsrummet.

Själv har jag mått hyfsat illa, men det är kanske psykiskt. Det visar sig.

tisdag, december 11, 2007

Le som en fotomodell

Förra gången trodde jag att det var sömmen på mina nya sportsockar som skavde och gav upphov till en blåsa på sidan av foten.

Men med andra sockar idag kunde jag efter 6,6 avverkade kilometer på löpbandet konstatera att det måste vara skorna som börjar ha gjort sitt (snyft). Köpa springskor är ett projekt - och dyrt och dessutom jobbigt för en med känsliga fötter.

I går var jag på tidningen och fotade en bild inför summering av årets skivor 2007. I studion kändes det bra, jag drog in magen, sträckte på ryggen och smalade in kinderna. Tyckte jag. Tills jag såg resultatet i morse.

Självkritisk? Ja.
Anskrämlig bild? Nej.

Men brakänslan från i går försvann. Därför var jag extra motiverad på löpbandet idag. 10 kilomter på 55 minuter.

Tur att jag kör bil till jobbet.

måndag, december 10, 2007

jag behövs

Veckans enda hemmadag (fredag är jag visserligen hemma dag, men då jobbar jag kväll). Hundpromenad med sovande dotter i vagnen, handla mat och lämna in silverarmbandet jag fick förra julen för avkortning. En sväng på nyflyttade Kupan och hem för lunch.

Lilla S är verkligen lilla S. Hon är ledsen och famnig och ramlig. Och jag har funnits till för henne, för det märks att hon har mammabehov som aldrig förr. Tidigt middagssov blev det också, nu 2,5 timmar senare sover hon än. Själv har jag utövat yoga i skymningstimmen.

Nu blir det pasta med god tomatsås, oliver, parmesan, god creem cheese-röra och grovt bröd. Sedan väntar fotografering på tidningen, inför årets bästa skivor-texten.

söndag, december 09, 2007

te

Brahelg med fina vänner. Middagar, fika och adventskonsert i kyrkan. Nu en kopp te och ladda inför ny vecka.

lördag, december 08, 2007

onsdag, december 05, 2007

Liten sjukling

Lyfte över en kokhet, genomsvettig dotter i dubbelsängen när vi gick och la oss igår kväll. I morse visade termometern på dryga 39 grader. Men eftersom farmor skulle barnvakta åkte jag ändå till jobbet. Hon kan ju liksom lika gärna softa hos farmor som hemma. Fast nog längtade jag hem extra mycket när klockan blev fem.

Resterande dagar av veckan ska jag dock vara hemma, det är bestämt sedan tidigare. Hemmamys med liten sjukling med andra ord.

tisdag, december 04, 2007

Orådig

Trodde att jag cyklade hem till en lugn lunch med Humlan. Men när jag skulle laga mat kändes det liksom som att jag var med i Dolda kameran. Kaffebryggaren slog bara av, gröten blev ljummen men började aldrig koka på spisen och det konstigaste av allt var att taklampan inte lyste utan bara glödde.

Kollade proppskåpet, men ingen säkring såg ut att ha gått. Ringde Markus, som inte svarade. Ringde pappsen som tipsade om att kolla elskåpet ute. Hittade inte nyckeln och gick upp för att kolla numret till Markus praktikplats på datorn men såklart fungerade inte den. Chansade och ringde Jimmy som lämnade luren vidare till Markus. Fick direktiv om nyckelplats och pulsade ut i snön för att kika in i husets hjärta. Men jag såg inget konstigt där.

Tog upp mobilen för att ringa till pappa igen, men såklart hade jag slut pengar på refillkortet. Och vår hemtelefon fungerade inte utan ström ...

Släppte ut Hemi på gården och grubblade på vad jag skulle göra. Till slut kallade jag in extern hjälp i form av en förbipasserande kille, som blev kraftigt utskälld av Humlans vaktbolag.

Men det var en säkring som hade gått. Tog efter råd från förbipasserade killen en från proppskåpet inne - och vips så fungerade gröt- och kaffekokning igen.

Lugn och stillsam lunch. Någon?

Fårskinn

Kliva upp klockan sex. Gå ut med yrvaken hund. Äta några tuggor av frukostmackan innan dotter vaknar på övervåningen. Välling i soffan. Pyssel med tandborstning och barnpåklädning.

Så går jag in i vardagsrummet för att slå på lite stämningsfull adventsmusik till morgonbestyren. Förväntar mig att hunden ska ligga på sin tillfälliga favoritplats - jag har nämligen lagt Ludde fårskinn på golvet vid Siris leksaker. Men nej, det finns ingen hund på golvet. Inget fårskinn heller för den delen, det la jag upp i fåtöljen när jag yogade igår kväll.

Men hund tycka om fårskinn, så helt sonika hund hoppa upp i fåtölj för att få ligga på fårskinn.

Så där satt hon, 45-kiloshunden, i lilla fåtöljen. Efter ett tag lyckades hon pressa ner sig i liggande ställning med frambenen dinglande utanför. Tokiga, bekväma, besvärliga hund vad jag älskar dig.

måndag, december 03, 2007

Adventstid

Medan vi väntade på att dotra skulle komma hem från mormorsövernattningen tog vi fram julkartongen. Nu pryder utvalda detaljer vårt hem och skänker adventsstämning. Vi åkte också iväg en sväng och uppdaterade oss på en julbelysning till pilträdet på gården, lite julblommor fick också följa med hem.

Advent innebär också det traditionella julfikat hos mina svärföräldrar. På söndag är det dags. Och trots att Humlan varit framme och norpat två sorter i en obevakad sekund så kan jag utlova ett dignande fikabord och fin stämning. Själv ska jag bidra med en av mina favoriter - kanelkakan.

Sist vi diskuterade godsakerna tror jag att vi räknade till sju, åtta sorter i alla fall. Så ni som har en stående inbjudan - boka in söndag klockan 13. I år har vi också bjudit in "nya" gäster, vi får se om de kan stå emot inbjudan ; )

Lördagen

Det här är en bra stund fångad på bild. Markus sitter bänkad framför stereon och spelar skivor på hög volym samtidigt som han smuttar på en öl. Siri är lämnad hos mormor och moster och själv fixar jag frilla och smink i lugn och ro samtidigt som jag sjunger med i gamla klassiker.

Det är den där stunden då man har en bra känsla inför kvällen. Och den känslan höll i sig. För tidningens julfest var förlagd till Gästgivargatan - samma ställe som vi ska ha vår bröllopsfest på i augusti. Kul att få "provfesta" i lokalerna.

Jag hade på känn att firandet skulle vara där, så jag blev inte besviken. Själva atmosfären är ljuvlig. Att julbordet är det bästa jag ätit och att presentationen var underbar drog inte heller ifrån. Jag har svårt att rangordna, då enkla saker som sill och köttbullar var himmelska. Men laxen ... och lingonbrödet ... och revbensspjällen ... och björnen ...

lördag, december 01, 2007

fullt upp

Idag ligger vi inte på latsidan, istället blir det en fullblodad umgängesdag. Nu drar jag på mig träningskläderna och tar ett pass på löpbandet, följt av 45-minuters pumpen på Korpen. Sedan lunch och dusch och fix för att vara med på ett kusinbarnsdop klockan 13. Där lämnar vi av Sigurd till mor och syster som ska agera barn- och hundvakter till imorgon.

Sedan blir det klädbyte, en stilla öl och julfest med jobbet för hela slanten.