Springer sex kilometer på löpbandet. Äter lunch med Hanna och Majken.
Kämpar med Timbuk-recension och känner mig blank när jag lämnar över texten. Måste be nöjesredaktör'n läsa om man fattar något av det jag skrivit. Han gör tummen upp och jag cyklar hem, senare än vanligt.
Äter ugnsvärmd färdig fryslasagne och undrar hur jag kunde tycka att det var gott förut. Måste ha varit i ett tidigare liv. Promenerar ovillig hund i rasande tempo och svettas ut lite ångest. Ser utbyggnader, magnifika hus (egentligen singular) och jobb flimra förbi.
Visst är det väl bra att jorden skälver ibland, men jag vet inte, just nu glömmer jag att förändring är positivt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar