tisdag, december 11, 2012

Femtio nyanser

Jag har haft en helg där inte orden fått plats. Inte bilderna heller, för den delen. Min helg har levts familjeliv och kreativitet och eftertanke. Och läsning.

Just nu plöjer jag "Femtio nyanser av honom".

Romanen började som en fan fiction-berättelse på nätet och byggde på Stephanie Meyers Twilight-romaner om Bella och vampyren Edward. Senare skrevs den om med nya huvudpersoner och gavs ut som e-bok i tre delar.

Men även om jag inte tycker att den är bra, så är den intressant. För att den väcker mycket tankar, för att den får mig att pröva mina värderingar i frågor jag sällan tänker på.

Jag har ännu enbart läst drygt hälften av den femhundra sidorna. Men för mig går tankarna till böcker om exempelvis misshandelsförhållanden.

En ung, oerfaren kvinna.
Hur hon långsamt bryts ner, lockas in i ett förhållande med en förmögen man.

Om godtrogenhet, om den där första starka starka kärleken, när man ännu inte gått på nitar och vet sina gränser. Och om vad som händer när gränserna överträds.

Jag inser att det inte är därför som E L James trilogi slog ner som en bomb och sålde i mer än tio miljoner exemplar under de sex första veckorna i bokhandeln, bara i USA.

Men sexscenerna mellan naiva litteraturstudenten Anastasia Steele och framgångsrike vd:n Christan Grey, som föredrar  sadomasochistiska lekar, lockar inte mig. Istället är det de mänskliga mekanismerna. Manipulationen. 

I bokhandeln beskrivs boken vara "en utforskning av sexuellt maktspel, chick lit med feministiska förtecken". Den sägs också vara "romantisk, befriande och fullkomligt beroendeframkallande".

Jag kanske får anledning att revidera mina åsikter. Men i dagsläget instämmer jag inte alls. För mig är boken en annorlunda version, av vad makt, attraktion och manipulation kan göra med människor. Och att den är befriande synar jag, då berättelsen om en snygg, smart man och den naiva studenten snarare anspelar på den urgamla sagotraditionen om att flickan möter sin prins och får allt hon velat ha, även om det innebär ett liv i underkastelse.

Och det är med det i åtanke boken är läsvärd.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Mari! Läser andra delen nu, men de engelska versionerna. Hon står faktiskt upp för sin sak, du lär ändra åsikt...utan att avslöja för mycket :-) kram Erika H

Hanna sa...

Jag har läst ettan och tvåan. Känns som när jag var nio och läste Harlequinromaner.Med den stora skillnaden att jag inte är nio längre och har andra glasögon på. Kram kram!

Mari sa...

Hej Erika! Vad kul att höra din åsikt. Då får jag se till att läsa fortsättningarna! Kram till dig.

Hanna, intressant. Jag får återkomma i ämnet. Kramar!