lördag, januari 31, 2015

Nu tänker jag på ...


* * *
Malmbyrån i björk, under snedtaket i sovrummet.

Jag fyllde den försiktigt med bebisplagg. Några nya, en del från när jag och hennes pappa var små. Hur jag tvättade och vek. Försökte förstå att det skulle komma en människa och fylla upp strumpor och bodysar.

Hur jag bäddade spjälsängen. Madrasskydd och lilla kudden. Jag köpte sängkläder, kanske via Tradera. Vita och orangea, men sedan kändes färgerna så grälla mot hennes nyfödingshud.

Istället blev det kaninen på blå botten som svepte in bebissängen med mjukt och värme.

Täcket fortsätter hänga med.

Trots alla plädar i olika kvaliteter, så är det lilla kanintäcket fortfarande det bästa jag vet att krypa ihop under i soffan om kvällen.


Det här är en del av min följetång, en bunt utvalda bilder, tagna sedan tidigare.

Jag ser dem ibland i mitt bildarkiv på datorn och blir varm i magen.

Ni har säkert sett dem förut, men här återuppstår de igen.


torsdag, januari 29, 2015

När jag ser denna bild ...


* * *
... så är det sommar bakom ögonlocken. Tiden när pardörrarna till ena uteplatsen står öppna till dess att vi stänger huset om kvällen.

När jag har mina Birkenstock istället för fårskinnstofflor. När maten ofta består av någon slags sallad i en stor, vid, låg skål. När vi kolsyrar kranvatten. Dricker med frysta hallon eller blåbär.

När vi drygar ut maten med egenodlat från pallkragarna.

Vår uteplats är inte påkostad. Ett segel från någon billig butik. En björkstam som extra stöd. Ett gammalt festivalbord som är skevt och trägammalt och omöjligt att torka av. Men fint just för att.

En gammal halvt ommålad träsoffa och udda stolar från en före detta balkong.

De syns inte på bilden, men mot husväggen står ett gammalt teakstativ och ett väggskåp som tillsammans blir ett slags odlingsställe för örter och chili. 

Nej det är inte mycket pengar nedlagda på uteplatsen. Den får vara fin i all enkelhet. Och mest handlar det om hur vi har det.

När dörrarna står öppna och sommaren är runt omkring oss.


Det här är en del av min följetång, en bunt utvalda bilder, tagna sedan tidigare.

Jag ser dem ibland i mitt bildarkiv på datorn och blir varm i magen.

Ni har säkert sett dem förut, men här återuppstår de igen.

tisdag, januari 27, 2015

När jag ser den här ...


* * *
Det är vår och jag åker ensam till Umeå. Det är jobbresa, jag har planerat den själv. Valt att åka ensam. Som en utmaning. Block, penna, kamera. Det är nytt. Nyttigt.

Att inte kunna söka min tillflykt till någon annan. Ingen att rådfråga. Har vi nog material? Räcker det? Vart ska vi äta sedan?

Jag tar bussen till Umeå. Umgås med mig själv. Skriver om trädgårdsmässa, både till mina sidor och till temasidor. Fotograferar både inspiration (på mitt sätt) och människor (svårare).

Gör en artikel om att ta en minisemester i Umeå. Bor på finrenoverade Stora hotellet och äter ensam frukost på deras inglasade uteplats med Medelhavskänsla.

Bilden är tagen i badrummet till mitt hotellrum. Jag kom in strax före nio om kvällen. Duschade säkert en halvtimme (kan jag aldrig göra hemma, då tar vattnet slut och samvetet protesterar). Men här duschade jag. Varmt, länge. Somnade innan halv tio.

Att resa med utmaning på olika sätt kan vara tröttande. Och utvecklande.



Det här är en del av min följetång, en bunt utvalda bilder, tagna sedan tidigare.

Jag ser dem ibland i mitt bildarkiv på datorn och blir varm i magen.

Ni har säkert sett dem förut, men här återuppstår de igen.


söndag, januari 25, 2015

När jag ser denna ...


* * *
Det är något i vissa nyanser, de melerade, som väcker en stilla lycka i mig.

Och bjällror och snäckor.

Paljetter och tofsar.

Det är något i att trycka knappnålen genom ett perfekt tyg. Att skapa något i huvudet. Låta det rinna genom fingertopparna. Med krita, sax, symaskin. Nål och tråd framför tv:n.

Det är något i att se en bild framför sig. Låta fingeravtrycket vila mot avtryckarknappen. Gå på intuitionen. Fånga det jag skapat, i en bild jag skapat.

Mest söker jag - en känsla. Ett uttryck. Ett förbiskrollat ögonblick av vardagspoesi. Något som växer fram ur betraktarens inre, kanske omedvetet, kanske långt senare.

Sedan - både en känsla av närvaro. I synålen, i sömmen, i problemlösningen. Och en händernas meditation, där tankarna blir klarare. Andningen djupare.


* * *
Det här är en del av min följetång, en bunt utvalda bilder, tagna sedan tidigare.

Jag ser dem ibland i mitt bildarkiv på datorn och blir varm i magen.

Ni har säkert sett dem förut, men här återuppstår de igen.




lördag, januari 24, 2015

När jag ser denna tänker jag på ...

* * *
Här kommer en följetång, en bunt utvalda bilder, tagna sedan tidigare.

Jag ser dem ibland i mitt bildarkiv på datorn och blir varm i magen.

Ni har säkert sett dem förut, men här kommer de igen.


* * *
En av sommarens varma dagar. En sådan kväll när ledigheten satt sig i kroppen. När tiden rinner långsamt. När vi dröjer oss kvar på altanen i kvällssolen, som äntligen börjar bli mild.

Pratar om allt och inget.

Sommarfräknar och glada ögon. Jag tror att vi hade grillat mat och druckit bubbelvatten med bär i. Siri hade fin glugg med tänder på utväxt och snurrfläta. En regnbågsklänning hon fick när hon besökte kyrkmarknaden tillsammans med sin mormor.

Det är en bild som rymmer något för mig. En känsla av enkelhet och frid, snarare än själva minnet av något särskilt eller speciellt.

En känsla av att livet är komplett, just där och då.

Oavsett blir jag alltid, alltid glad av den.


fredag, januari 23, 2015

Aum / ugh


* * *
Aum eller ugh?

Sista sjukdagen hemma och vi har förvaltat den väl. Ärenden, jobba hemifrån och kolla av det sista. Och värdsliga ting som att måla naglarna med gelelack och dricka latte framför "Fixa rummet".

Så gick en fredag, snabbt förbi.

Och snart introducerar jag en liten tillbakablick i form av bild och ord här hos mig.

Fin helg!


torsdag, januari 22, 2015

Annat


* * *
Istället för två intensiva jobbdagar (från fem ursprungliga) så blev det totalt en dag på jobbet. Istället för att lämna över tusen och en sak blev det - magsjuk dotter.

Så jag sitter med halvfärdiga ting i varje vrå. Mest i huvudet kanske. Men det blir bra, det blir jättebra.

Bara alla nu håller sig hyfsat friska och att nackspärren jag känner nyper åt inte blir värre.

Ja, ja. Vi står på benen alla tre ... just nu i alla fall : )


tisdag, januari 20, 2015

Snarlik vy






* * *
Samma rum, samma soffa även i dag. Flyttade över till yogamattan en stund för ett långsamt pass framför elden. Tog en kort promenad med min man innan han åkte till arbetet.

Sedan ett tyst hus för mig själv. Återhämtning. Vila. Så annorlunda att vara hemma, en vardag, helt själv.

I morgon trampar jag åter till jobbet. Lite sliten, magen ond och kaputt (för några veckor framöver, jag och magsjuka går dåligt ihop i det längre loppet).

Men - det är världsligt. I det längre loppet.


måndag, januari 19, 2015

Dagens utsikt


* * *
Av dagens planer blev intet.

Efter en natt på badrumsgolvet har jag haft soffläge. Om eftermiddagen dristade jag mig till att göra upp eld i kaminen, skura toaletten och äta riskakor och dricka julmust.

Tydligen var det dags för den årliga magsjukan. Den var snabbt övergående, men min rygg gillar inte särdeles mycket en natt på klinkergolv - även om vi har golvvärme. Så ja, jag är lite mör nu.

När Siri skulle kliva upp i morse var jag inte speciellt kompatibel. Men med dörren på glänt hjälptes vi åt att göra henne klar för skolan, så kom farfar och hämtade upp och skjutsade. Det slår det mig, så stor hon har blivit. Hon liksom kavlade upp ärmarna och gjorde det hon behövde.

Under kvällen har hon jobbat med matematikläxan och jag har halvslumrat. Nu har vi haft högläsning och det är snart dags även för mig att komma till ro.

Hoppas på en lugnare natt, att resten av familjen slipper.

En vilodag till, och sedan ska jag vara på banan igen.


söndag, januari 18, 2015

Lingonsked



* * *
Dagarna rullade iväg. Den senaste ryggbehandlingen tog hårdare än jag förstod. Krävde mer återhämtning än jag räknat. Glad att jag inte gjorde det nära inpå vår långflygning.

Nu känns det bättre, men efter rådgivning med han som behandlar mig låter jag vikter och skivstänger vila från och med i torsdags och över resan. Därför går jag i mål nu / tar sista tiden på min träningsresa efter att vi kommit hem.

Envis är jag, men för det behöver jag inte vara envist dum mot mig själv. Träningshelgen som jag tänkt vara med på, fick jag därför också hoppa över.

Helgen har istället fyllts med många små saker. Kusinlek och matlagning. Tillsammanstid och ensamtid. Promenad i kvällen, fira syster som fyller jämnt, packning. Presentleverans av Barbie-sagoslott till en vän till Siri.

Och så har vi provianterat inför veckan. Jag har förberett sådant jag bakar själv och ofta återkommer till. Mellanmålskaka med lingon och havregrynsbröd med kesella.

Veckan som kommer är fylld av att-göra på olika vis. Jag förbereder mig så gott jag kan.




torsdag, januari 15, 2015

Med ryggen



* * *
Jojk på radion och jag byter inte kanal. Det blir som en flätande sång som omfångar januarimorgonen här i norr.

Sätesvärmaren på trean. Skarpa strålkastare från bilparkeringen strax utanför
 centrum. En snöslunga på ett släp. Snövirvlar. Vitplogat.
 
På lunchen går jag på behandling för ryggen. För nacken och höften. Mest för armarna, som efter fallet i december (bulan känns fortfarande och jag har ett bleknande blåmärke i ryggslutet) domnar  bort när jag sover.

Vaknar av det, gång på annan.

När jag kommer därifrån har jag ett missat samtal från Siris skola. Jag ringer upp, men får inget svar trots två omkopplingar. Ringer igen och igen.

Kollar med Markus om de försökt nå honom.  Det har de, men påringningen avbröts efter en signal. Ringer igen.

Tar bilen till skolan med tänk-om-det-hänt-något i magen.
Det hade det inte. Handlade bara om ledighetsansökan inför resan.
 
Återvänder till skrivbordet och datorn. Hörlurar med meditationsmusik från nätet för att dämpa pratet utanför. En molvärk i höften och skuldran som får mig att vilja gråta.

Ändå; en mjuk plats i bröstkorgen, med rum för hjärta och känslor. Det brukar bli så efter behandlingen. Jag längtar efter mitt barn och min man. Längtar på riktigt, efter deras närhet och värme.
 
Landar och är hudlös, inte inåtvänd och avstängd. Landar skönt fast med värk.

Allt på en och samma gång.


onsdag, januari 14, 2015

Detta med snö


* * *
Jag kämpar med kylan och snön.

Och trots att jag är less just nu, så knogar jag hellre på varannan dag med att trampa och slira än att köpa en andra bil. Både för utgiften och miljön i vardagstänket.

Försöker njuta extra av enkelheten de dagar jag har bil. När det är barmark är det tvärtom. Då ligger enkelheten i att bara hoppa upp på cykeln och rulla mot jobbet.

I morse hade jag en av mina topp-tre-jobbigaste-turer. En av cykelvägarna mot Siris skola är inte plogad sedan en vecka tillbaka. Det betyder att vi får parkera vår minikaravan och pulsa sista biten.
Och så oplogat hela vägen till stan, släckta gatlampor och hjulspår som gör att framhjulet skär konstant. Försöker cykla med magstöd och lätta armar.

Så kommer den där tjuriga i mig fram. Detta skall jag bara göra. Och så trycker jag på pedalerna. Belönar mig med att titta på vackra ting. Fördjupar mig i tankar på solhatt. Fyndar splitternya, fina bikinitrosor på second hand.

Januari går. Vi är ungefär mitt i. Och livet består både av kämpig nysnö och av fina bronsbjällror och tofsar.


tisdag, januari 13, 2015

Rostad majs och laxtacco



* * *
Senaste dagarnas mat har varit lyckad. Myllymäkis smörfrästa morötter med mandel, timjan och rivet citronskal med lite tillbehör.

Och i går gjorde Markus rödvinssås tillsammans med ångkokt broccoli blandad med fetaost i örtolja. Så stekte han ett gäng veganska biffar med bland annat jordnötter i.

Har aldrig sett märket på dessa frysta, färdiga och vegetariska / veganska produkter tidigare, brukar sällan kunna köpa hem sådant. De innehåller nämligen i stort sett alltid mjöl. Men inte dessa. Och goda var de, med lite sting i.

Så skönt ibland, med sådant som går snabbt och känns bra. Och som sagt, broccoli, fetaost och rödvinssås är inte heller dumt.

I lördags, när Siri hade nattgäst, lagade jag rätten ovan. Mycket nöjd! Blandade ihop råsocker med paprikapulver, rökt paprikapulver, salt och chilipeppar. Skar färsk lax i långa bitar och rullade runt så de blev täckta av kryddorna. Stekte i torr, varm panna, cirka 45 sekunder på varje sida.

Serverade med majs stekt i rikligt med olja (så det börjar dofta popcorn) och sedan salladslök och vitlök i pannan. Dessutom goda tomater, gräddfil och ost i taccobåtar.

Flickorna mumsade och gillade. Jag med för den delen. Och i dag äter jag ensam. Rester på blomkålssoppa, med halloumi, karré och broccoli nedskuret. Gott det med.

Januarimat, som värmer i kylan.


måndag, januari 12, 2015

När Hemi dog


* * *
Det finns någon i familjen som håller sina gossedjur väldigt kära.

De här är de som är livsnödvändiga att hålla nära just nu.


Istället för att ständigt hålla famnen full uppför och nedför trappan hämtade Siri in svampkorgen och gjorde om till manuell mjukdjurshiss.


Längst in där ser vi såklart Jojje. Han som hängt med henne från BB.

Och fortfarande. Var dag.


Inför i morgon har hon särskilt frågat sin fröken om hon får ta med ett tröstedjur till skolan.
Det fick hon nämligen göra förra året.

Siri visste det inte då, men den här kvällen för ett år sedan var den sista med Hemi i huset.

För ett år sedan hade vi vår sista kväll och natt tillsammans med den pälsbeklädda. Valpen med vassa tänder som blev en bekväm gyllenvarm hund.

Vi pratade om när Hemi dog när vi var ute på promenad i söndags. Siri berättade att hon var ute på skolgården när det blåste till i ett träd och det kändes som det gick en kall stråle inom henne. Som ett extra djupt och isande andetag. Hon förstod att något hade hänt.

Och så var det ju. Hemi dog, den 13 januari 2014. Den dagen man dansar ut julen.

Därför blir det gossedjur till skolan, ett tänt stearinljus för för Humlan som förgyllde vårt liv i så många år - och så skall julen dansas ut på torget.

lördag, januari 10, 2015

Helg med flickor




* * *
Det blev en helg med flickor. Spontant åkte Markus till Kådbalis för en helg med snowboard under fötterna. Siri ringde hit sin bästa vän, och nu har de byggt tåg från hallen in i köket, pysslat, ätit med god aptit, dansat och nu hör jag dem skratta högt i badkaret. Snart ska de se film innan sovdags.

Innan vi fick besök sa jag till Siri att nu-är-det-du-och-jag. Så vi hjälptes åt.

Eldade, plockade ur diskmaskinen. Skottade hela gården. Sopade fram sparkarna. Skottade fram soptunnorna och vedförrådet. Sedan bar vi in ved och slängde soporna. Eldade lite mer, dammsög, städade badrum. Städade ut julen (därav bilderna ovan). Jag kände mig mätt på det röda.

Så har vi handlat och pratat och haft en fin - och arbetssam - dag tillsammans.


Och den här har jag sytt. Fast inte i dag.

Det blev kvar lite tygrester när jag sydde kuddfodral till sovrummet, så jag fixade en förvaringspåse i tyg. Tillsammans med några nedvikta Kalklitirpåsar står den i hallfönstret och fångar upp småkraft som annars lätt blir liggande i fönsterbänken.




Men nu ska jag plocka upp flickor ur badet, ta fram chips och vatten och låta dem välja en film att se innan jag själv sätter mig i soffan för en stund framför kaminen.


torsdag, januari 08, 2015

Snötorsdag


* * *
Jaha, vad ska man säga om den här torsdagen då?

Kanske att den var snöig och tungcyklad. Det tog 45 minuter mellan ytterdörren hemma och jobbet (med ett stopp för avlämning av barn på skola). Perfekt vardagsmotion.


Vidare har jag suttit i fyra möten. Två fackliga, och två feedbackträffar med studenter. Tillsammans med lediga dagar i början på veckan betyder det att jag har fyra oredigerade sidor till morgondagen. 

Det blir en utmaning innan soffan och Kändisbarnvakten och Wild kids till kvällen. Ungefär där brukar jag slumra till! 


Så har jag ätit krämig blomkålssoppa toppad med rostad mandel och hembakt, glutenfritt bröd.


Och fotograferat mig i spegeln som synes. Gamla Odd Molly-plagg i form av kort klänning med broderade paljetter och en silkesomlott som fångar upp samma nyans i mönstret. Läser att Per Holknekt och Karin Jimfelt-Gahatan, som startade Odd Molly, ska lansera ett nytt klädmärke till våren: Non Sense. Låter intressant, tycker jag.

Så går en torsdag. Jag cyklar genom snö och pratar mycket, skriver litet. Känner mig trött och tunghänt på tangenterna. Och strax är det helg. Igen.