onsdag, september 30, 2015

Mitt i


* * *
Den sista en-och-en-halv-veckan har jag nästan bara väntat på att kroppen skulle braka ihop.

Kanske inte hela kroppen, men en del av ryggen.
Och ja, nog är jag sämre idag än jag varit på sistone. Men inte lika dålig som jag förutsett. Och det är ju bra. Min sjukgymnast tror att det beror på att jag håller igång med träning och yoga. Mitt i allt är det faktiskt något som jag kompromissar med så lite som möjligt.

Min sjukgymnast ger mig faktiskt insikter i stort och smått, och jag uppskattar hur vi kan mötas i samtal.

En sak som jag förändrat är att jag numera sitter vid datorn på en slags ohyggligt ful sadelstol. Mycket bättre för min ländrygg. Men nu brinner och bränner den nästan konstant, trots sjukgymnastik och annan stol och stretch.

Tur att jag har tid hos min rygghjälpare innan veckoslutet.

Jag har också inlett ett slags projekt helkroppskudde. Har rådgjort med min sjukgymnast och skall visa bild på hur jag tänker när det är i hamn.

Så är det onsdag. Jag är uppe och rör mig, med mitt onda. Jag skriver artiklar och tänker och vips så har halva veckan gått.

Jag ser fram emot att få sitta mitt emot Siri vid köksbordet ikväll. Hon ska skriva klart sin läxa, och jag får se henne glöda så vackert i sin skrivbubbla. 

Det är onsdag. Vi tittar på hundannonser och läser om raser. 

Om en vecka dansar vårt barn som ett av många för att samla in pengar till flyktingar.

Livet är bra vackert, också. Mitt i allt.


tisdag, september 29, 2015

Höstiga tankar






* * *
Som magkänslan sa, det blev ingen hund.

Familjen valde ett annat hem, närmare dem. Jag förstår och respekterar, men det har gjort vansinnigt ont i mig. Det har varit svårt att smälta, i tanken var hon redan här.

Sedan fick vi ett erbjudande om valp från samma ställe, men det kändes inte rätt med valpvalp innan årsskiftet utan sparad semester att ta ut. Men det sved också, lite.

Jag känner mig lite som en klagosång just nu. Och jag tycker illa om att skriva att det är jobbigt, utan att kunna berätta varför.

För mig kunde jag göra det, men av hänsyn gör jag inte.

Det handlar inte om hemma, eller vänner, eller familj. Men mitt jobbsjälvförtroende har fått sig en knäck. Eller inte en. Flera. Allvarliga. Det gör också ont.


Men som jag har sagt till Siri: Det är okej att det är jobbigt ibland.



måndag, september 28, 2015

Rönnbärstid






* * *
Där växte några björkar på vår gård, men det är länge sedan nu.

På samma plats samlades några stora stenar från husgrunden, när vi byggde ut.

Och där har vuxit upp en liten självsådd oas. Röda vinbär och en rönn, bland annat.

Rönnen börjar bli större och i år ger den oss en del rönnbärsklasar. Jag klippte ned några och gjorde några enkla höstdekorationer på temat till tidningen. Tänkte att jag visar bilderna här också.

Den högst upp, med rönnbär under upp-och-ner-vända glas på fot, är min favorit.

söndag, september 27, 2015

Hemmaliv



* * *
Jag överdriver inte när jag skriver att det varit en tuff vecka på jobbet. Det återkommer jag till, men det hänger över och är ovanligt svårt att släppa trots att det är helg och ledigt.

Igår fann Markus en omplaceringshund. Vi kände båda direkt att det här är vad vi väntat på. Jag ringde och hade ett jättefint samtal med hundens matte. Resten av dagen kände jag mig så pirrigt glad och det var så skönt att vila tankarna på något hoppfullt och roligt.

Vi tittade på datum för att planera in hämta-hund-resa. För det är inte nästgårds hon bor. Men senare om kvällen fick jag sms. De ska träffa familjer närmare. Och jag blev så oproportionerligt ledsen. Jag är det fortfarande. Jag förstår visserligen varför, men det är ... jobbigt.

_ _ _

På lördagseftermiddagen blandade i alla fall Markus en ljuvligt god GT till mig. Vi satt med tända ljus vid köksbordet. Siri pysslade med limpistol och trä och jag lekte att vi var på resa i New York och hade slunkit in på en bar för en drink.

Sedan var vi hemma i Piteå igen och det var dags för middag, film och en kopp te.



Det var fint det med.


torsdag, september 24, 2015

Ur svamptorken



* * *
Från senaste vändan i svamptorken: Svarta vinbär från trädgården och ett päron på gränsen till övermoget.

Syrligheten kommer fram i vinbären när de torkas, tycker jag. Gott att äta i farten, att strö över frukosten eller baka in i bars eller mellanmålskakor. Jag torkade dem semi-torra så att de behöll lite seghet.

Gillar inte gelé så mycket, och inte saft eller sylt på svarta vinbär heller. Har testat att frysa in dem "naturella" men tycker att de smakar lite jäst när man tinar och äter då.

Äntligen ett sätt att spara svarta vinbär som fungerar för mig. 


Äpplen har vi torkat en hel del, speciellt när vi plockar ner alla röda, fina från träden på gården. Men det är första gången jag torkar päron och det blev riktigt bra.

Vackra färger också.





onsdag, september 23, 2015

Lista




* * *
Jag hittade en lista, och fyllde i.

Namn?
Ida Mari Gustafsson.

Hur gammal är du?
36.

Hur lång är du?
167 ungefär.

Ögonfärg?
Lite grönaktiga.

Födelsedag?
13 oktober.

Stjärntecken?
Våg.

Favoritmat?
Mexikanskt, skaldjur och det mesta med sötpotatis, chêvre och nötter.
Inte nödvändigtvis i kombination dock.

Favoritdryck?
Bubbelvatten.

Tränar?
Just nu har jag återgått till styrketräningen, men med lättare vikter. Mer som att träna för att orka med vardagen, istället för att köra helt slut på mig och inte orka vardagen fullt ut.

Intressen?
Träning, yoga. Resor, mat, skapa, fantisera. Se årstidernas skiftningar.


Hur länge har du bloggat?
Började när Markus skulle studera i Umeå och jag skulle bo kvar i huset vi precis flyttat in i. Det är ganska prick tio år sedan.

Hur blev bloggen stor?
Den är inte stor, och jag har inte haft något direkt intresse av att den skall vara stor heller. Bloggen började som en skriva-av-mig-på-nätet men har med tiden omvandlats i takt med livet.

Tips för att göra en bra blogg?
De som jag hänger kvar vid är personliga, med vackra texter och bilder i kombination. Eller så handlar de om hälsosam mat på olika sätt.

Vilka typ av bloggar gillar du?
Samma svar.

Hur tror du att människor uppfattar dig?
Har fått revidera bilden av mig själv på senare år, men det är okej och det innebär att man utvecklas. I större sociala sammanhang ~ tillbakadragen och avvaktande, med mina nära ~ omkomplicerad och kärleksfull, med integritet.

Vad är du rädd för?
Att jag inte ska få finnas för Siri medan hon växer upp. Ibland tänker jag att mina ord här på nätet blir något jag lämnar kvar till henne, där hon kan läsa om min oändliga kärlek till henne genom alla åren.

Har du några vänner av mottsatt kön?
Ja.

Har du hoppat/kan du tänka dig att hoppa bungy-jump eller fallskärm?
Har inte hoppat varken det ena eller det andra. Säger nej till bungy-jump (nacken!) men skulle absolut kunna tänka mig tandemhopp med fallskärm.

Vilken är den plats längst bort som du har besökt?
Geografiskt Thailand, mentalt Auschwitz.

Har du åkt ambulans någon gång?
Ja, föga livsnödvändigt - men när jag skulle operera blindtarmen.

Vilken sorts människor har du svårt för?
Å, jag vill inte kategorisera så i livet. Jobbar på att inte tänka så.

Vad betyder karma för dig?
Helhet.

Chips eller popcorn?
Kombinationen popcorn, kola och mörk choklad. Salt, segt, crunch och sött på en och samma gång. Men vinägerchips går också ner med lätthet.

Favoritchoklad?
Mörk, med havssalt.

Vad värderar du som bra egenskaper hos en person?
Intuition. Värme. Omtänksamhet. Förmåga att lyssna - och säga en och annan sanning som svider ibland.

Vad är ditt drömjobb?
Forma text. Forma text och bild till helheter.

Hur många syskon har du?
En lillasyster, sex år yngre.

Om du fick välja en talang, vilken skulle du välja?
Vilken som helst - kunna flyga. Annars kanske något med musikalitet.

Vad är du tacksam för idag?
Min grundtillvaro och kärleken där.

Vem är din bästa vän?
Med åren har jag accepterat att min man är min bästa vän, så där så att han känner mig bättre än jag själv ibland. Jag har alltid tänkt att man måste ha en annan bästa vän. Någon utanför hemmet. Men ibland blir det inte alltid som man tänkt. Däremot har jag flera vänner som jag tycker oerhört mycket om. Några ska jag träffa ikväll.

Vad har du för skostorlek?
38. Förut hade jag 39, jag har alltså "krympt" en storlek.

Brukar du skratta för dig själv?
Ja men för sällan.

Vilket är ditt favoritnummer?
13. Jag är född fredagen den 13:e så det måste vara ett turnummer!

Vad var det senaste du åt?
Frukost. Sallad med lufttorkad skinka och smoothie med bipollen och mandelmjölk. Och två koppar kaffe såklart.

Vem var den senaste personen du pratade med i telefon?
Min svärmor.

Ringa eller sms:a?
Beror på. Men visst har det blivit mer och mer sms.

Vad är det första du ser hos det motsatta könet?
Någon form av helhet, utstrålning.

Har du några tatueringar?
Två. Ett är ett aum-tecken. Båda är vid fotlederna.

Favoritblomma?
Pion. Ranunkel. Daggkåpa. Blommor som Siri plockat.

Vad lyssnar du helst på?
Instrumental musik. Poddar, yoga-andetag.

Vad ser du helst på tv?
Lilla Aktuellt med Siri. Tv-serier - fast det ser vi på Netflix eller någon Playkanal.

Bästa godiset?
Choklad, mörk.

Vad gör du helst en ledig dag?
Känner lugnet hemma + någon liten utflykt.

Vin eller öl?
Champagne, mousserande, ett glas rött eller rosé. Vin med andra ord.

Röker eller snusar du?
Nej.

Din största last?
Kontrollbehov.

Hur ser ditt liv ut om 5 år?
Jag tänker att grunden finns kvar. Min familj, huset, intressena. Med jobbet - ingen aning. Jag skulle dock önska samma som idag.

Vilket motto lever du efter?
Försöker tänka på förståelse, respekt och att inte döma eller kategorisera.

Tror du på evig kärlek?
Absolut.



tisdag, september 22, 2015

New ride




* * *
Vi testar min nya trehjuliga cykel.
Kanske blir den transportmedlet till jobbet i vinter.

Såhär: Jag cyklar varannan dag på vintern (varannan kör Markus till sitt jobb i Luleå). Dels tycker jag om att röra på mig i vardagen (plus att det inte belastar miljön) och dels så vill jag inte betala för ytterligare en bil samt för parkering på jobbet. Dessutom blir det så bökigt på vår infart med bilar hit och dit när Markus sampendlar till Luleå.

Men de senaste vintrarna har varit oerhört halkiga. Trots dubbdäck på cykeln har det varit nervpåfrestande att trampa fram. Dessutom är Siri för stor för cykelkärran. Så jag har sökt efter alternativ. Så råkade pappa trilla över den här trehjulingen och nu känner vi oss för. Den är inte lika lättsvängd som man kan tro, men jag börjar få in snitsen.

Jag googlar på tillbehör. Kanske ett uppfällbart ryggstöd bak, där Siri kan åka? Kanske elkonvertera? Det hade varit grymt eftersom cykeln är något tungtrampad, speciellt i oplogat vinterväglag kan jag tro. Men nja, det kostar rätt många tusenlappar och blir kanske inte helt lagligt.

Så jag klurar vidare. Såg på en eldriven ny trehjuling med avund i blicken tidigare i dag.

Men en nyproducerad, wow, vilket lyft det skulle vara.


måndag, september 21, 2015

Höra hemma



* * *
Vissa dagar.

Vissa dagar när man kommer hem från jobbet känns det extra fint att mötas av vardaglighet. Middag på bordet, tända ljus. Samtal om skollunch och planer för morgondagen.

Vissa dagar är det extra skönt att vara behövd. Testa vilka av dansskorna som passar, sy fast resårband så att de är redo att dansas in dagen därpå.

Så är det måndag.

Det är tända ljus och höra-hemma.

Jobbtankarna vill jag pausa, i alla fall för en stund.




söndag, september 20, 2015

Helgens


* * *
Förkylningen kom. Men inte så att vi är sjuksjuka, utan mer med som att man vaknar för att man inte kan andas genom näsan om natten, som att huvudet luktar var och man är lite andfådd i vardagen. Frisk så man kan jobba och handla och vardagsbestyra, men tyvärr för dålig för intervallpasset som jag sett fram emot i eftermiddag.

I fredags åt vi födelsedagsmiddag hos Siris farmor och farfar. Fantastiskt god sås på egenplockade kantareller och Karljohan. Bland det godaste som finns!

Resten av helgen har vi tagit det rätt lugnt. Vi har cyklat på min trehjuling, badat, masserat, sett den nyinspelade versionen av musikalen "Annie" (Siri är fångad, hon ser den för tredje eller fjärde gången sedan igår just nu) och så har vi bokat biljetter till en nycirkusföreställning som kommer i november.

I går bakade jag glutenfritt hamburgerbröd och Markus lagade fantastiska kycklingburgare med currysås. I dag är det regn och jag sitter och ska sy en stund, det gör mig glad.

Något annat som gör mig glad inomi är alla fina ord jag får för min artikel i tidningen i går. Det är häftigt när man ser människor lägga upp foton av mina tidningssidor på Instagram och att finna en tråd i Pitegruppen på Facebook som handlar om just mitt jobb.

Så rullar söndagen vidare. Lunch av rester, yoga för Siri och så funderar vi på originalversionen av Annie till kvällen.


torsdag, september 17, 2015

S som i Siri


* * *
Halva dagen har jag funderat på varför jag känner mig så infernaliskt trött. Det är sällan jag känner så, bara sådär. Sedan kom halsontet där vid lunch och jag förstår lite bättre. Siri har en ganska bra förkylning, så det är inte så konstigt.

Sitter inne och lyssnar till regn mot plåttaket.
Strålkastare från förbipasserande bilar.
Dropparna på fönsterrutan.

Markus är med Siri på baletten och det är ovant att ha en ensam stund såhär. Men ganska skönt att landa och sänka axlarna en gnutta.

Armbandet på bilden, det fick Siri på sin namnsdag tidigare i veckan. Vi brukar inte ge, men just den dagen kände jag för att ge en liten gåva.

Det blev ett S, som i Supersiri såklart.



onsdag, september 16, 2015

Balettstråle


* * *
Onsdag, redan.

Lite trött i huvudet på kvällarna, intervjuer och texter som tar kraft ~ och ger kraft.

Inte mycket över för annat, som ordformuleringar privat. Men jag är glad i livet. Glad för att Siri börjat förberedande dansklass och svävade ut som en självlysande solstråle efter första lektionen igår. Det känns så fint i hjärtat, när någon man älskar får hitta något att verkligen känna för.

Men nu läser vi vidare i familjen Bliss-boken, den tredje.

Yoga och te och Mad men och sedan är kvällen all.


tisdag, september 15, 2015

Mellanmål med tranbär


* * *
För ett tag sedan såg jag ett recept på mellanmålsbars i raw variant. Jag testade dem, men de ville bara falla isär så de fick bli topping på morgonkvargen istället.

Drog mig till minnes någon variant jag bakade mycket förut med torkad ingefära och äggvita.

Så blev det denna istället:


Mellanmålsbar
God och enkel att ta med. Havre, tranbär och vanilj.

Ugn: 125 grader

Ingredienser:
1 dl havregryn
2 1/2 dl blandade frön och nötter
(jag hade solroskärnor, sesamfrön, cashewnötter och mandel)
1/2 dl torkade tranbär
kanel
riven muskotnöt
torkad ingefära
flingsalt
2 msk flytande honung
2 äggvitor

Gör så här:
Blanda alla torra ingredienser, kör dem lite snabbt i matberedaren så de större nötterna blir hackade. Tillsätt honung och äggvitor. Kör snabbt igen.

Klä en avlång brödform med plastfolie. Skeda ner smeten och pressa ner ordentligt, enklast är att vika över plastfolien och trycka på den.

Grädda i mitten av ugnen cirka tio minuter.
Låt svalna, för att sedan låta den stå i kylen ett tag innan du skär den i bitar.
.
Tips:
Det är gott att rosta både havregryn och nötter innan. Det ska jag göra nästa gång.

Istället för tranbär är torkade blåbär eller russin gott. Eller hacka ner lite mörk choklad.

Vaniljpulver, pepparkakskrydda eller kardemumma är andra fina smaksättare.

Vill du inte blanda gryn, frön och nötter själv – utgå från en färdig granola.

Äggvita finns att köpa i förpackning. Kolla i matbutikens kyldisk.
Jag brukar ge barsen till Siri som en del av frukost eller kvällsmål, tillsammans med äppelklyftor till exempel. Eller så bryter jag i bitar och lägger som topping på smoothie eller turkisk yoghurt. Så går mellanmålet snabbt att fixa.